Bakgrund

Vad innebär valdeltagande?

Enligt NE:s uppslagsverk beskrivs definitionen av valdeltagande, “andel av de röstberättigade som deltar i ett allmänt val eller folkomröstning”, (citering 01/26-23). Ett lands politiska system, socioekonomiska förhållanden och regionala strukturer är exempel på vad som påverkar valdeltagande. Ett högt valdeltagande ger de valda ett starkare mandat som folkets företrädare. 

Vad innebär segregation? 

Begreppet segregation innebär att olika folkgrupper lever skilda från varandra inom samma område. Det är främst en uppdelning av olika grupper i samhället utifrån ett geografiskt- och samhörighets perspektiv. Trångboddhet, bostadsbrist, socioekonomiska och etniska skillnader är några vanliga orsaker till att segregation och splittring ökar i ett samhälle. 

Vad innebär socioekonomi

Socioekonomi handlar om ekonomiska och sociala  förutsättningar hos olika grupper i samhället. Några vanliga socioekonomiska faktorer är exempelvis inkomst, yrke, utbildningsnivå, arbetslöshet, hälsa, grupptillhörighet och socialabeteenden. 

Bakgrund och statistik kring valdeltagande i Göteborg

Den i snitt lägre valdeltagande trenden i Göteborgs kommun är historiskt sett inget nytt fenomen. Enligt rapporten Hur mår demokratin i Göteborg av Henrik Oscarsson m.fl. (2021) konstateras att framförallt senare års deltagande i valen till Göteborgs fullmäktige är något lägre än rikssnittet. Skillnaden har under de senaste riksdagsvalen legat på omkring 3 procentenheter. En orsak till utvecklingen är att det i städer såsom Göteborg finns statistiskt sett fler väljare som ännu inte hunnit bli svenska medborgare och som till följd av en lägre integrationsgrad deltar i lägre utsträckning. Oscarsson m.fl. (2021) visar på att det i Göteborgs fall var 441 000 röstberättigade till kommunfullmäktigevalet 2018 och 418 000 röstberättigade i riksdagsvalet samma år. Valdeltagandet bland de 20 000 göteborgare som endast hade rösträtt i kommun- och regionalval visade sig vara klart lägre än bland dem med rösträtt även i riksdagsvalet. 

Oscarsson m.fl. (2021) belyser också vikten av den sociala omgivningen för valdeltagande. Den spelar nämligen stor roll för en individs benägenhet att gå och rösta. Geografiskt utsatta områden präglas sällan endast av lågt valdeltagande, utan även andra problem. Exempelvis lägre inkomster, högre arbetslöshet samt fler som lever på ekonomiska bidrag. Många av dessa områden kategoriseras som utsatta eller särskilt utsatta områden av polisen och har i större utsträckning problem med kriminalitet, våld och droghandel. Samtidigt ser vi motsatt utveckling med högt valdeltagande i kustnära områden såsom i västra och centrala Göteborg. Kontrasterna är stora mellan områdena och i valet till kommunfullmäktige 2018 skiljde nästan ofattbara 52,86 procentenheter i valdeltagande mellan valdistriktet Angered, Gårdsten Norra och valdistriktet Askim-Frölunda-Högsbo Sisjön. 

Kontrasterna kan även illustreras på primärområde-nivån. De fem primärområden i Göteborg som hade högst valdeltagande 2018 är alla resursrika med en stor andel sysselsatta och högutbildade: Hjuvik (93,6 procent), Långedrag (92,6 procent), Billdal (92,2 procent), Bratthammar (92,1 procent) och Fiskebäck (91,9 procent). Omvänt tillhör de fem primärområden med lägst valdeltagande de socialt mest utsatta med högre arbetslöshet, lägre utbildning, lägre inkomster och högre andel utlandsfödda: Gårdstensberget (49,4 procent), Östra Bergsjön (53,6 procent), Norra Biskopsgården (54,9 procent), Lövgärdet (56,3 procent) och Eriksbo (57,3 procent).

Summering av valen 2018 och 2022

Efter valåret 2018 skedde en ökning av valdeltagandet på 1,7 procentenheter. En framgång efterlängtad av många. En bidragande orsak tros vara att Göteborgs Stad inför valet satsat särskilt på att få fler att rösta – bland annat genom utskick till förstagångsväljare och demokratiambassadörer i områden med lågt valdeltagande. I en artikel i Göteborgs stads tidning menade Stefan Lydén (2018-09-10) som är demokratiutvecklare att detta resultat visar att det arbete som Göteborgs Stad, civilsamhället och politiker gjort burit fruk. Han menade också att anledningen till framgången till stor del berott på att det funnits förtidslokaler nära människor och demokratiambassadörer som talat många olika språk. Även inför årets val 2022 var förväntningarna höga om förhoppningen på ännu ett år av ökande deltagande. Resultatet kom dock att visa motsatsen. I ett reportage gjort av SVT Nyheter Väst (2022-10-27) kan man ta del av hur det hela slutade. I inslaget intervjuas Björn Jedvert (L) om det dåliga resultatet. “Det skulle vara väldigt olyckligt om tilltron till samhället och det demokratiska systemet går ner”, säger Björn Jedvert (L), ordförande i nämnden för demokrati och medborgarservice i Göteborg. Inför valet satsade kommunen på insatser som bland annat demokratibuss och valambassadörer. Men siffror som SVT Nyheter Väst tagit fram visar att deltagandet i de områdena har sjunkit betydligt mer än genomsnittet för hela kommunen. Jedvert betonar besvikelsen över resultatet, men ställer sig samtidigt frågan hur det hade sett ut om inga valstärkande insatser hade gjorts. I hela Göteborg sjönk valdeltagandet från 84,3 till 80,7 procent, det vill säga med 3,6 procentenheter. Minskningen i Bergsjön var betydligt större, med 6,8 procentenheter till 57,2 procent. I Biskopsgården minskade det med 7,8 procentenheter till 59,2 procent, vilket går att se tydligare i tabellen nedan. 

MINSKNINGEN I BERGSJÖN, BISKOPSGÅRDEN OCH NORRA ANGERED

Område	2018	2022	Minskning i procentenheter
Bergsjön	64,0%	57,2%	-6,8
Biskopsgården	67,0%	59,2%	-7,8
Norra Angered	64,4%	55,0%	-9,4
Hela Göteborg	84,3%	80,7%	-3,6

Källa : SVT Nyheter Väst

Göteborgs Stad har efter valet genomfört intervjuundersökningar i områden med lägst valdeltagande, såsom Biskopsgården och Bergsjön. Ett av målen är att få veta varför valdeltagandet sjunkit mest där det redan var som lägst. De 60 valambassadörer som finns i Göteborgs kommun fortsätter därför sitt arbete för att få svar på frågan varför valdeltagandet sjunkit. 

Valdeltagandets värde och politisk jämlikhet

Beckman (2008) betonar i artikeln Demokratipolitikens metoder att regeringens och riksdagens huvudsakliga mål för demokratipolitiken är att uppnå ett ökat valdeltagande. Det är ett grundläggande ideal i det demokratiska system vi i Sverige idag har. Det är däremot inte i alla fall det är helt oproblematiskt. En sådan påpekan handlar exempelvis om att perioder med ett högt valdeltagande ofta sammanfaller med de tidpunkter i historien när demokratin också fungerat som sämst. Något som också är viktigt för valdeltagandets värde är att se över vår bedömning när det kommer till att veta vilka demokratiproblem som demokratipolitiken är avsedd att styra. Utöver de risker som ett högt valdeltagande kan medföra finns en mycket god kraft i den folkstyrka demokratin, där folkets vilja är ledande. Ett högt valdeltagande tycks därför kunna försvaras med hänvisning till demokratibegreppets innebörd, nämligen folkstyre. Ordet demokrati kan däremot definieras på många olika sätt. Enligt en viss definition av demokrati kan ett högre valdeltagande vara en indikation på ”mer demokrati”, men därav följer inte att detta tillstånd också är bättre. Definitioner anger alltså regler för språkbruk, men inte för det politiska handlandet. 

En övertygad demokrat behöver inte heller anse att de institutioner och representanter som vid en viss tidpunkt är närvarande också är de bästa för demokratin, skriver Beckman. Det är därför möjligt att bristande folkligt deltagande återspeglar brister i demokratin – snarare än tvärtom. Om så är fallet skulle det ur demokratins synvinkel vara mer angeläget att förändra de politiska institutionerna än samhällsmedlemmarnas väljarvanor. Det finns annars en risk att regeringens och riksdagens strävan efter ett högt valdeltagande antar karaktären av legitimerande deltagande. 

Den främsta målsättningen för de insatser som gjorts under de senaste åren har varit att öka valdeltagandet för att man observerat en nedåtgående trend bland framförallt vissa grupper i samhället. Samtidigt bör det klargöras på vilket sätt mängden valdeltagande är avgörande för demokratins välgång. Beckman (2008) menar att om demokratins grundläggande princip är den politiska jämlikheten är det väsentliga att motarbeta de förhållanden som undergräver samhällsmedlemmarnas ställning som ojämlika inför den politiska makten. I så fall måste det vara mer väsentligt att motverka ojämlikheter i det politiska inflytandet eller skillnader i fördelningen av politiska resurser än att öka mängden deltagande i allmänna val. 

Politisk integration och inkludering

Bevelander och Spång (2017) beskriver politisk integration som människors möjlighet att delta i det politiska livet, göra sin röst hörd, att aktivt främja intressen och att påverka beslut och lagstiftning. En demokrati ska alltså bygga på jämlika möjligheter för alla. Jämlikheten handlar enligt Bevelander och Spång (2017) till viss del om själva rätten till att yttra sig och att ha rösträtt. Däremot handlar det lika väl om att kunna använda sina rättigheter, det vill säga att ha tillgång till resurser som kunskap, tid, nätverk och liknande. Av dessa anledningar menar bland annat flertal demokratiteoretiker att man bör beakta både den rättsliga jämlikheten och människors faktiska möjligheter att delta. Om dessa perspektiv skulle bortses ifrån menar många att de politiska jämlika rättigheterna riskerar att förlora sin reella betydelse. 

Regler om rösträtt och valbarhet är förutsättningar för att få delta i allmänna val, menar Bevelander och Spång (2017). I vilken utsträckning människor faktiskt använder sin rösträtt varierar och hänger ofta ihop med samhälleliga faktorer. Några kända sådana faktorer är exempelvis utbildningsnivå, inkomst och även ålder kan spela roll. De främsta skillnaderna i valdeltagande mellan inrikes och utrikes födda kan också förklaras med faktorer som medborgarskap, vistelsetid och socialisation. 

Valet att inte rösta

I uppsatsen drar Eskilsson (2016) efter ett flertal vetenskapliga undersökningar slutsatsen att en stor grupp av icke-röstare har i grunden ett politiskt intresse. Det är uppenbart att det politiska intresset inte är lika högt bland icke-röstare som hos röstare. Det kan dock fastslås att det politiska intresset är relativt utbrett även hos icke-röstare, menar Eskilsson. Resultatet är både intressant och uppseendeväckande ur flera olika perspektiv. Först och främst för att det politiska intresset har visat sig vara större bland icke-röstare än i tidigare mätningar över valdeltagande. Det gör sig inte heller bara gällande vid mätning av det politiska intresset som sådant utan även när det kommer till andra indikatorer som intresse för det gemensamma samhället och olika former av konsumtion av politiska nyheter. En ytterligare generalisering av icke-röstare som bör nyanseras enligt Eskilsson är att de framförallt kommer från sämre socioekonomiska förhållanden. Utbildningsnivå är en indikator för såväl inkomstnivå, sociala nätverk och möjlighet att ta till sig information. Inte oväntat finns det en skillnad mellan röstare och icke-röstare, men gruppen icke-röstare med politiskt intresse visade sig ligga närmare den röstande delen av den röstberättigade befolkningen, menar Eskilsson. Med andra ord har alltså personer med politiskt intresse som inte röstar betydligt fler likheter med de som röstar, än de icke-röstare som inte har ett politiskt intresse. 

Hur synen på politiker, partier och det politiska systemet ser ut hos politiskt intresserade icke-röstare uppvisar generellt sett ett större förtroende för politiska aktörer jämfört med andra icke-röstare, konstaterar Eskilsson. En samlad bild över Eskilssons resultat bekräftar att tidigare studier som gjorts i Sverige över valdeltagande inte lyckats nyansera bilden av icke-röstare i tillräckligt stor utsträckning. Detta undersökningssteg identifierade uppenbara skillnader mellan icke-röstare utifrån politiskt intresse. Den påvisar även flera likheter mellan politiskt intresserade icke-röstare och den del av befolkningen som faktiskt röstar. Det väcker i sin tur nya frågor om motiven bakom valet att inte rösta för denna grupp.

Är lågt valdeltagande ett hot mot demokratin?

Larsson (2008) beskriver i sin kandidatuppsats sambandet mellan demokratisk legitimitet och valdeltagande. För att summera svaret på frågan “är lågt valdeltagande ett hot mot demokratin” skriver Larsson (2008) att det med stor sannolikhet inte är det. Larsson menar att trots att det finns tecken som tyder på att det finns ett samband mellan valdeltagande och demokratisk legitimitet, går det inte att bortse från att det också finns viss tendens som tyder på att det inte finns något samband. Dessutom visar undersökningen att sambandet i Sverige och Finland snarare är det motsatta, alltså att lågt valdeltagande skulle öka legitimiteten. Dessutom påpekar Larsson att ett lands valdeltagande av naturliga skäl ständigt går upp och ner i antal, det är en grundläggande del av en demokrati. Ett valdeltagande som aldrig förändras över tid är med stor sannolikhet reglerad eller styrd till någon eller någras fördel.

Utöver den bakgrund som är sammanfattad ovan finns här nedanför reportaget “Stadens segregation formar valdeltagandet i Göteborg” länkad. Reportaget är skrivet av mig under vårterminen 2022 och kommer därav tillhöra en del av arbetets bakgrund. https://docs.google.com/document/d/1Z-lyKSIPh98XrzAfijxnWbZ2ZUeiEq9SpFn4-ygjKSQ/edit