Syfte
Syftet med min undersökning är att klargöra vad det låga valdeltagandet beror på utöver socioekonomiska skillnader. Vidare vill jag undersöka hur det kommer sig att de insatser som gjorts inte gett önskat resultat, det vill säga ett ökat valdeltagande.
Frågeställningar
– Beror det låga valdeltagandet endast på socioekonomiska skillnader mellan stadsdelarna?
– Hur kommer det sig att de insatser som gjorts för att öka valdeltagandet i de stadsdelar med lågt valdeltagande inte gett önskat resultat?
Metod
I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa metoder. Det innebär att jag har intervjuat fyra personer som på något sätt berörs av ämnet. För att få så stor mångfald och bred representation som möjligt bland intervjupersonerna har jag kontaktat personer med olika infallsvinklar på ämnet. Jag har också fokuserat på att i så stor mån som möjligt kontakta personer med olika kunskap, utbildning och ålder.
Validiteten på den här undersökningen är hög eftersom frågorna besvarar syftet. Frågorna jag ställt har i huvudsak varit samma för alla intervjupersoner, för att få ett så jämförbart resultat som möjligt. Det ökar även validiteten ytterligare. Däremot var en del av frågorna anpassade till varje persons individuella inriktning på ämnet. Fortsatt har intervjuerna hög validitet, eftersom att jag som intervjuare varit närvarande under hela undersökningen och därmed kunnat hjälpa intervjupersonerna. Det vill säga att hjälpa intervjupersonerna att förstå frågorna väl, samt att vid behov fråga relevanta följdfrågor som leder till utförliga och tillförlitliga svar. Jag har även inlett varje intervju med att definiera begreppen segregation och socioekonomi, i syfte att vi båda ska enas om dess rätta innebörd. Detta för att minska risken för eventuella missförstånd eller oklarheter.
Undersökningen besitter dock låg reliabilitet eftersom endast fyra personer intervjuades. Trots detta valde jag ändå en kvalitativ metod framför en kvantitativ metod. Detta eftersom att jag ville få nyanserade och utförliga svar på alla mina frågor, vilket är betydligt svårare och mer begränsande att samla in med hjälp av kvantitativ metod. Något som också är viktigt att ha i åtanke är att det finns faktorer som kan påverka intervjupersonernas svar på frågorna jag ställde. En möjlig faktor är att intervjupersonerna filmades under intervjuerna, vilket kan ha bidragit till att personerna anpassade sina svar utefter att de var medvetna om att materialet kommer att visas för omvärlden. De visste även på förhand ungefär vad intervjun skulle handla om, alltså varför valdeltagandet är lägre i vissa stadsdelar i Göteborg. Det finns därför en möjlighet att intervjupersonerna hade svarat annorlunda på frågorna om de inte varit medvetna om ämnet innan intervjutillfället.
Personerna jag intervjuat är Kanza Rehman, som var valambassadör i stadsdelen Nordost under valet. Jag har också intervjuat Aldina Mehmedovic som arbetar inom förvaltningen för demokrati och medborgarservice. Även Radia Al-Masri har jag intervjuat, som arbetade med det val-stärkande arbetet inför valet. Till sist har jag också intervjuat Maria Solevid, som är docent i statsvetenskap och som bland annat har forskat om valdeltagande och valbeteenden.
Teori
Vad utöver socioekonomiska skillnader skapar ojämlikhet bland valdeltagande? Teorin går alltså ut på att jag redan från början antar att det finns fler än socioekonomiska faktorer som påverkar valdeltagandet.